Pappa kapsyl & Dinokvintetten
Bakgrund
Idén till Pappa Kapsyl och Dinokvintetten kom efter utbrottet av Covid-19. Både Pappa Kapsyl och Camerata Nordica framträder inför barn och ungdomar. När publikrestriktioner infördes och gjorde det svårt att uppträda på skolor söktes efter en idé som kunde framföras digitalt.
Efter viss research framkom att det saknas program om klassisk musik och klassiska instrument för barn. Därför bestämdes att utveckla dinosaurieprojektet till en miniserie.
Mål
Miniserien Pappa Kapsyl och Dinokvintetten bygger på att presentera stråkinstrumenten. Med Pappa Kapsyl som programledare presenteras instrument och olika spelsätt för barnen på ett skämtsamt sätt för att de ska upptäcka lite av den klassiska musikens värld. Repertoar valdes från J.H. Roman till folkmusik, från Mozart till Brahms i korta utdrag för att fånga barnens uppmärksamhet på ett lättsamt sätt. Kanske lyckas målet med att locka några barn till en musik- eller kulturskola för att de ska få börja spela något av dessa instrument.
Framtid
Flera av musiksinstitutionerna bl.a. Kungliga Filharmonikerna och Radioorkestern har på senare tid talat mycket om bristen på svenska blåsmusiker och svårigheten att få svenska sökande till platser i orkestrarna.
Camerata Nordica är en stråkorkester därför var det självklart för oss att börja med stråkinstrumenten men det skulle vara intressant, beroende på intresset för serien, att i framtiden komplettera med blåsinstrument och slagverk (percussions)
Fakta
Programmet syfte: Introducera klassisk musik och stråkinstrument för yngre barn
Tema: Klassisk musik, stråkinstrument, dinosaurier
Målgrupp: Barn 3-8 år
Antal avsnitt: 5
Speltid: 5-7 minuter
Plats: Kalmar Slott
Musik: J.H. Roman, A. Dvorak, W.A. Mozart, J. Brahms, J. Strauss etc.
Instrument: violin, viola, cello, kontrabas
Idé, manus och röster: Carl-Otto Johansson
Produktion: Wedomotion
Regi: Peter Almén
Foto: Måns Håkansson
Ljud/ljudmix: Andrei Tsimashkou
Inspelningsledare: Fredrik Doohan
Klippning: Peter Almén
I rollerna
Pappa Kapsyl: Carl-Otto Johansson
Musiker ur Camerata Nordica
Mamma Cellosaurus: Sabina Sandri-Olsson
Pappa Bassaurus: Joel Malmborg
Violasaurus: Alva Rasmussen
Fiolosaurus Grön: Annika Thunberg
Fiolosaurus Röd: Camille Vasseur
Synopsis – övergripande
Pappa Kapsyl är på Kalmar Slott där han försöker få en familj med bångstyriga dinosauriemusiker att spela klassisk musik på stråkinstrument. Men Dinokvintetten har egna viljor och inget går som planerat. När musikerna smiter måste Pappa Kapsyl gå på dinosauriejakt i slottets spännande miljöer.
Avsnitt 1 – introduktion
Pappa Kapsyl ger en kort introduktion till klassisk musik och stråkinstrumenten. Medlemmarna i Dinokvintetten presenteras och spelar ett klassiskt stycke. Men småsyskonen «Fiolosaurus» tycker musiken är för långsam. De rymmer och konserten måste avbrytas. Nu är det upp till Pappa Kapsyl att hitta fiolosaurusbarnen och återställa ordningen.
Avsnitt 2 – violin
Pappa Kapsyl letar igenom Kalmar Slott efter de busiga småsyskonen Fiolosaurus som smitit från en konsert med Dinokvintetten. Vi hör ett ljud, Är det fiolerna? Nej, det är myggor! Till slut blir Fiolosaurusarna hittade men de vill inte följa med tillbaka. De vill hellre spela svängig folkmusik för sig själva. Typiskt! Pappa Kapsyl får övertala dem. Vi får också lära oss hur en fiol låter och hur man gör när man spelar. Väl tillbaka hos Dinokvintetten görs ett nytt försök att framföra ett klassiskt stycke. Men mitt i konserten blir Mamma Cellosaurus hungrig och smiter iväg. Vilken ouppfostrad mamma! Pappa Kapsyl bestämmer sig för att leta upp henne i nästa avsnitt.
Avsnitt 3 – cello
Mamma cellosaurus har smitit iväg för att ta sig något att äta. Pappa Kapsyl har svårt att hitta matsalen men får hjälp av robotdammsugaren Sopis i utbyte mot kaksmulor. I matsalen håller Mamma Cellosaurus på att äta upp maten för kungen och drottningen. Men Pappa Kapsyl avleder henne med korv och ber henne visa hur man spelar cello istället. Pappa Kapsyl vill också spela men det låter förfärligt. Han är alldeles för hårdhänt och klumpig. Till slut återvänder de båda till familjen som gör ett nytt försök att spela tillsammans. Men nu är storasyster Violasaurus på bushumör. Hon vill leka kurragömma och mitt under konserten smiter hon sin väg. Allt blir pannkaka igen. Pappa Kapsyl lovar att leta upp henne nästa gång.
Avsnitt 4 – viola
Storasyster Violasaurus har gömt sig. Hon leker kurragömma och lämnar små ledtrådar i form av ljud som Pappa Kapsyl följer. I slottskyrkan hörs flera retfulla ljud. Kan det vara violan som låter så? När Pappa Kapsyl upptäcker Violasaurus springer hon iväg och en vild tafattlek tar vid. Till slut fångas hon in och de båda får pusta ut. Violasaurus visar sitt instrument. Violan låter så känslosam – som filmmusik. De bestämmer sig för att göra en film där Pappa Kapsyl spelar huvudrollen och Violasaurus förstärker handlingen med musik. Vi kastas rakt in i en spännande scen med en attackerande raptor och ett hetsigt soundtrack från Violasaurus. I nästa scen har Pappa Kapsyls långhals kommit bort vilket speglas av vemodiga toner från violan. När allt känns hopplöst dyker långhalsen upp och det blir en känslosam återförening med smäktande stråkar. Efteråt visar Violasaurus några olika tekniker man använder när man spelar stråkinstrument: staccato, legato, tremolo och pizzicato. De båda återvänder till familjen som gör sig redo att spela tillsammans. Till en början går allt bra men nu är Pappa Bassaurus så kissnödig att han måste gå på toaletten. Mitt i stycket stövlar han iväg och musiken stannar av. Pappa Kapsyls upprördhet övergår snart i rädsla då han inser att han nu måste gå ner och hämta Pappa Bassaurus i den gamla fängelsehålan där dinosaurietoaletterna finns. Tur att det kan vänta tills nästa gång.
Avsnitt 5 – kontrabas
Pappa Bassaurus har gått på toaletten längst ner i slottets gamla fängelsehåla men Pappa Kapsyl är rädd för att gå dit. Han hör ett brummande ljud. Är det basfiolen? Han kanske är tillbaka. Det visar sig dock vara slottets vaktmästare som flyttar möbler så det vibrerar och låter. Besviken och fylld av ängslan beger sig Pappa Kapsyl mot fängelsehålans dinosaurietoaletter. Han öppnar den tunga källardörren, går nerför trappan och lyser sig fram i mörkret med en ficklampa. Läskiga ljud gör Pappa Kapsyl rädd men han går vidare. När något ryter och rör sig i mörket blir Pappa Kapsyl så skrämd att han tappar ficklampan. Men det är bara Pappa Bassaurus. Han är nykissad och nu är han spelsugen. Ljuset tänds, stämningen lättar och vi får höra hur en kontrabas kan låta. Man kan spela med stråken eller med fingrarna. Pappa Kapsyl vill leka dirigent så han plockar fram en korv-taktpinne ur fickan och börjar dirigera Pappa Bassaurus. Taktpinnen går dock av under konserten så den får ätas upp. De båda återvänder sen till familjen. Nu är alla dinosaurierna nöjda och ingenting kan stoppa dem från att spela ett klassiskt stycke från början till slut. Pappa Kapsyl är mycket nöjd och belönar Dinokvintetten med korvkalas.