Ljus, ljus, ljus överallt
Jag heter Axel Martin Fredrik Munthe…
Herre av San Michele, världsberömd, tro mig, tro mina ord.
Ett verk i musik, ord och bild.
I verket har vi undersökt delar av en mans liv. En man som hette Axel Martin Fredrik Munthe. Han föddes 1857 och var apotekarson. Han är inte lättfångad. Han valde sina egna regler i livet. Vi får ta del av ögonblick ur hans liv, en man som lika väl kunde ha levt idag och kanske kan du känna igen dig i honom? Vi följer hans fotspår, vi tar in hans värderingar och hans vilja att skapa sin plats på jorden, på ön Capri.
Konserter
6 maj 19:00 Oskarshamn
7 maj 17:00 Mönsterås
8 maj 16:00 Kalmar
Vad vill vi säga med detta?
Jo att varje människa har rätt att skapa sin framtid, sitt eget öde och framför allt äga sin egen vision. Vi hör Munthe svara; tro mig, tro mina ord.
Tro dina egna ord.
Musik av Tina Andersson
Musik är rörelse, musik skapar känslor och färger. Musik kan fungera som en tidsmaskin bakåt i tiden eller rusa in i framtiden. Musiken kan vara helt abstrakt och skapas ur rena matematiska formler men oavsett hur musiken skapas så ger musiken upphov till bilder, känslor och minnen genom åhörarens egna upplevelser, minnen och känsloregister.
Musiken i detta projekt rör sig, meandrar sig fram genom snabba klipp likt en film gjord av ljud. Musiken är menad att skapa associationer för att kunna berätta om ett liv. Att kunna berätta genom musikens outtalade poesi om ett helt liv ifrån barndomens mardrömmar och rädslor till ett liv fyllt av drömmar, hopp och skapande. Musiken är också menad att spegla Munthes liv, hans inre liv och de livsval han gjorde för att kunna leva sitt liv fullt ut utan kompromisser. En livsdröm som ger resonans även i vår tid.
/Tina Andersson
Foto och film av Michelangelo Miskulin
Jag har utgått ifrån Axels livsberättelse och dennes fascination för ljuset. Något som har en stor betydelse även för mig som fotograf. Jag har tänkt mycket kring kontraster och ljusets skiftningar på olika ytor som tex, blomblad, väggar, stengolv och vatten. I vattnet finns rörelsen som kan ses som en metafor för livet. Vattenytan vittnar om en oregelbundenhet som är både ljuvlig och skör. Den är i ständig förändring.
/Michelangelo Miskulin
- There were no results found for "ljus".
- There were no results found for "ljus".
Kort bakgrund om Axel Munthe
Axel Munthe föddes 1857 i Oskarshamn och var apotekarson och växte upp i Vimmerby och Stockholm.
År 1876 avlade han en examen i medicin-filosofi vid Uppsala universitet och med anledning av hans svaga lungor blev han samma år skickad till franska Rivieran. Det var under denna vistelse som Munthe för första gången besökte Capri och det blev en livslång relation med ön. År 1880 blev Munthe medicine doktor i Paris, den första personen från Norden och han praktiserade som läkare i staden under ett decennium. Samma år som han blev doktor gifte han sig med sin första fru Ultima och de tillbringade 6 månader på ön Capri där han arbetade med tyfusepidemin som härjade på ön samt med en jordbävning som ägde rum vid den närliggande ön Ischia. Munthe blev tilldelad den italienska Kronorden för sina insatser. Han reste även till hamnstaden Neapel som ligger på fastlandet nära ön när koleraepidemin härjade. Han insatser gjorde honom mycket omtyckt av såväl högt uppsatta personer som av de fattiga människorna. Tack vare de stora inkomster som läkarpraktiken i Rom gav (han flyttade till Rom 1890), kunde Munthe köpa ett gammalt hus på Capri och senare även det hus som låg till grund för villan San Michele. Med tiden kunde han förvärva mer mark på ön, bland annat Barbarossaberget. Han fick med tiden en unik ställning på ön som än idag är svenskinfluerad och 1914 utnämndes han till hedersmedborgare på ön.
1893 höjdes Axel Munthes status när han blev livläkare åt kronprinsessan Victoria (hon blev drottning 1907) och det sägs att det var mer än bara en vänskaplig läkare och patientrelation. Det var, oavsett, en kärleksfull relation som varade i 37 år, fram till drottningens död 1930.
Drottning Victoria lät uppföra Sollidens slott på Öland som var inspirerat av villa San Michele. Munthe såg till att byggnadsdetaljer och statyer från Italien kunde köpas in.
Munthe själv var bofast i över 40 år på ön men 1943 hindrade kriget honom från att fara tillbaka efter sommarvistelsen i Sverige. Han fick aldrig återse sitt älskade San Michele och 1949 somnade han in på Stockholm slott.
Munthe värnade om de utsatta i samhället och han skänkte under sin livstid stora summor som motsvarar flera miljoner i dagens penningvärde till krigsdrabbade, barn och till fattiga. Till och med fattiga som ägde husdjur kunde få hjälp med vård av djuren, även enskilda djur kunde få donationer för att bli omhändertagna.
Boken om San Michele gavs ut 1929 och blev en internationell bästsäljande och som med åren har översatts till ca 40 olika språk. I boken får vi följa Munthes egen berättelse om hur San Michele kom till. Bokens innehåll är en skildring ur ett verklighetsperspektiv men innehåller även en hel del fantasi, vars egentliga betydelser har bidragit bland annat till de myter som finns om Munthe.
Vad villa San Michele är idag
Kristina Kappelin presenterar San Michele.
Djuren och fåglarnas beskyddare: Axel Munthe och Barbarossaberget.
Filmade och redigerade av Martin Klevegård.
Dikter av Magnus Florin
Jag heter
Jag heter Axel Martin Fredrik Munthe
Jag är apotekarson
Jag föds i Oskarshamn den 31 oktober 1857
Jag är koleradoktorn i Neapel
Jag är Hennes Majestät Drottning Viktorias livläkare
Jag är djurens vän och fåglarnas beskyddare
Jag är herre av San Michele, världsberömd
Jag vill inte tala om mig själv
Tro mig
Jag har alltid försökt göra mig kvitt min oklara personlighet
Jag är ful och intelligent
Jag är underlig
Jag struntar i att man skrattar åt mig
Jag tycker om att segla
Jag är den rätte mannen vid rodret
Jag är rik
Jag är fattig, jag har inga pengar
Tro mina ord
Herren av San Michele
Mitt ljusa hus
Min ljusa värld
Jag gräver fram i jorden gamla romerska murar
Romerska mynt, romerska skulpturer
Romerska huvuden, händer
Jag vill ha arkader med antika marmorframent
Dansande nymfer och backanter
En allé med cypresser
Pompejanskt rött
En sval fontän i mitten
Blommor i skimrande vaser
Etruskiska urnor
Jag tecknar med ett stycke kol en skiss av mitt hus
I nästa stund är huset byggt
Fråga mig inte hur det gick till
Och min sfinx var finns den?
En högrest gestalt står vid min sida
svept i en vid röd mantel
– Din sfinx har väntat på dig i tvåtusen år,
den är snart din, men akta dig för ljuset!
Ja – nu är den min
Fråga mig inte hur jag fann den
Den vaktar mitt hus
och ser ut över Napolis bukt
Tro mig, tro mina ord
Ögonen
I trädgården vandrar en högrest gestalt
svept i sin röda vita mantel
En osynlig hand rör vid min skuldra
– Akta dig för ljuset!
Elden bränner i mina ögon
– Akta dig för ljuset!
Jag förlorar min syn
Jag bär glasögon med med sotsvarta glas
En blind
Djävulen stack ut mina ögon
Tro mina ord
Ögon av sten
Min plats är i skuggan
Ej värdig att leva i solen
En dag
Detta mördande över hela jorden
Hur kan Gud låta det ske?
Om Gud finns…. Men Gud finns inte!
En dag ska vi alla mötas på en annan planet
En bra planet
där de som var olyckliga på jorden lever lyckliga
Där de fattiga firar glada fester medan de rika får se på
Där småfåglarna flyger fritt och fågeljägarna sitter i stora glasskåp
Där fjärilarna flyger fritt och fjärilsfångarna sitter uppnålade och sprattlar med benen
Tro mig
Visionen
Förtrollande ö
Skimrande ö
Min vilda dröm är att leva här
och bygga mitt hus
Ett hus som inte är ett hus men en värld
Min ljusa värld
En högrest gestalt står vid min sida
svept i en vid röd mantel
Vem är han?
Vem är du, demon från det osynliga?
– Jag är din tjänare, jag kan hjälpa dig att bygga ditt hus
Mitt hus ska vara ljust, ljust, ljust!
och vaktat av en egyptisk sfinx i röd granit
Med ett lejons kropp, en människas huvud
och vidöppna ögon av sten som ser ut över Napolis bukt
– Sök så finner du din sfinx!
Var?
Var ska jag söka?
– Akta dig för ljuset! Ljuset är farligt för människoögat!
Djurens vän, fåglarnas beskyddare
Du Jungfru Marie nyckelpiga
Dina sju prickar
Du trollslända på vingar av solglans
Du myra med barrkvist på ryggen
Du ödla som leker i murgrönan
Du sköldpadda som lägger sju vita ägg att kläckas i solen
Du småsjunger för dig själv
Ja, sköldpaddor sjunger
Tro mina ord
Jag älskar inte människorna
Jag älskar djuren
Jag ser på människorna med djurens ögon
Det vet min uggla
Det vet mina hundar
Det vet Billy, min lilla babian
Jag sticker handen in i svarta panterns bur
och den lägger sig på rygg och spinner
Jag kliar gorillan på ryggen
och den lägger sin hand i min
Jag älskar djuren, de förtryckta och ringaktade
Har du märkt vad en liten fågel är vacker att se på
Deras små röster fyller hela himlen med jubel
Lärkan högt i skyn drillar av glädje över livet
Skogsduvor, trastar vilar på mitt berg
På väg från Afrika till de tysta skogarna i norr
Gyllingar, näktergalar, sädesärlor, bofinkar, trädgårdssångare, rödhakesångare
Jag såg 5000 fåglar fångas på en natt
Människorna äter fåglar
Människorna sticker ut fåglarnas ögon med en rödglödgad nål
Då sjunger de dag och natt tills de dör
Lockfåglar i burar, lockande tills de dör
Ohyggligt
Nu gör jag mitt berg till fåglarnas berg
Ett heligt berg för tusentals trötta fåglar
”Härmed deklareras att all fågeljakt på ön är förbjuden”
Jag räddade fåglarna
Till slut är jag bara en myra
som knogar fram i en villande skog
Tro mina ord, tro mig
Jag hette
Vi vet att vi ska dö men vi tror det inte
Det blir nog ensligt att vara död
men det kan inte vara ensligare än att leva
Jag såg livet som det var
Jag hade humor
Ryckningar i skrattmusklerna
Mitt hjärta var något förstorat
Musiken var min tröst
Jag hette Axel Martin Fredrik Munthe
Jag dog den 11 februari 1949 på Kungliga Slottet i Stockholm
Jag var drottningens livläkare, djurens vän, herre av San Michele
Min aska kastades i havet
Jag var världsberömd
Tro mig, tro mina ord
Smittan
Signor! Dottore! Partenza per Napoli!
Avgång till Neapel
Nej, res inte dit
Cholera asiatica
Fruktansvärda smitta
Vad ska du i Neapel att göra?
Jag ska betala av en skuld
För allt jag fick av Italien
Kanske hoppas jag själv att stryka med?
Min längtan efter katastrofer
Poverina! Stackars liten!
Ett blåblekt barnansikte
Salvatemi! Rädda mig!
Över tusen döda varje dag
Bacillen, mikroben
Den hemska gästen, snabb som elden
Nästan varje hus och nästan varje människa
Hög feber, kräkningar, diarréer, kramper
Hjärtsvaghet, gapande mun
Ingen puls, armar och ben kalla
Medvetslösa ögon står öppna
Döende och döda ligger sida vid sida
Prästerna bär helgonbilder genom gränderna
På kolerakyrkogården 83 lik i en rad
Fortfarande varma
Jag lutar mig över dem
Varje namn skrivs upp i ett register
Ibland finns inget namn
Man glömmer bort människan för mikroben
Människan glöms
Rädda mig! Salvatemi!
Stackars liten! Poverina!
Jag räddar henne
Hon kommer tillbaka till livet
Hon reser sig, hon lever
Tro mig, jag ljuger inte
Drottningens livläkare
Dottore!
Läkare på modet
Hertiginnor, furstinnor, grevinnor, prinsessor
Människokroppens underbara maskineri
Men sjukdomen är inte i kroppen
Den är i hjärnan
Jag har en förmåga att inge förtroende
Varifrån kommer förtroendet?
Det är en gåva
Varifrån kommer gåvan?
Det är en magisk gåva
Jag lägger handen på din panna
Jag ger dig ord av hopp och tröst
Du kommer att bli frisk
Jag upprepar
Du kommer att bli frisk
Och du blev frisk
Min uppgift är att hjälpa dem att dö
som jag inte kan hjälpa att leva
Det är bara en fråga om dosering
Dosen av morfin
Kronprinsessan drottningen
Min höga patient
är under min behandling
Du är mer än min patient
Du träffar mig mer än din make
Jag är din läkare
Mer än din läkare
Du bär en vit dräkt i ull
Halmhatt och skor med sulor av flätad bast
Du dör
Du säger: kom till mig snart
Ett halvt liv i hemlighet
Tro mig, tro mina ord